Uppdaterad 29 oktober 2026

Låna ut pengar till privatpersoner med skuldebrev

Skribent: Andreas Hogmalm
Låna ut pengar till privatpersoner

Lånar du ut pengar till en vän, en släkting eller ditt barn bör ni skriva ett enkelt skuldebrev. Det är ett kort avtal som visar att det är ett lån, hur mycket som lånas ut och när det ska betalas tillbaka. Här går vi igenom vilka lagar som gäller, vad skuldebrevet ska innehålla, hur ränta beskattas och vad du kan göra om pengarna inte kommer tillbaka.

Guiden gäller lån mellan privatpersoner, till exempel inom familjen eller till vänner. Den tar inte upp utlåning som investering, så kallade P2P-lån via plattformar.

Lagar som gäller för lån mellan privatpersoner

Konsumentkreditlagen gäller inte när en privatperson lånar ut pengar till en annan privatperson. I stället styrs lånet av det ni kommer överens om. Avtalet tolkas enligt Avtalslagen (1915:218), som gäller avtal i allmänhet och inte bara lån. Ni kan alltså bestämma belopp, ränta, återbetalning och andra villkor fritt, till exempel att lånet ska betalas tillbaka först när låntagaren har fått ett jobb.

Oskäliga villkor

Friheten har en gräns. Enligt 36 § avtalslagen kan ett villkor jämkas eller lämnas utan avseende om det är oskäligt. Ett villkor om en orimligt hög ränta på ett litet lån kan alltså underkännas av en domstol. Den som utnyttjar någons trångmål för att ta ut en ränta som klart överstiger vad som är rimligt kan också göra sig skyldig till ocker, som är ett brott enligt brottsbalken.

Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. (36 § avtalslagen)

Ett exempel på ett oskäligt villkor är en ränta på 500 kr per dag för ett lån på 3 500 kr. Exemplet kommer från Lawline 01/02/20.

Skriftligt avtal är tryggare än muntligt

Ett muntligt avtal gäller juridiskt, men det är svårt att bevisa i efterhand vad ni sa. Ett skriftligt avtal har två fördelar. Båda vet vilka villkor som gäller, och om det blir tvist kan ni visa att pengarna var ett lån och inte en gåva. Det skriftliga avtalet kallas skuldebrev.

Så upprättar du ett skuldebrev

Skuldebrev. Så skriver du ett tryggt låneavtal (Juristen förklarar)

Ett skuldebrev är ett skriftligt löfte från låntagaren att betala tillbaka. Det regleras av Skuldebrevslagen och kan vara löpande eller enkelt.

Löpande skuldebrev

Ett löpande skuldebrev regleras av Skuldebrevslagen 11§ och är ställt till innehavaren eller till en viss person eller order. Det kan överlåtas, och den som har skuldebrevet har rätt att kräva in skulden. Banker och kreditinstitut använder ofta löpande skuldebrev, så att de kan sälja fordran vidare.

Enkelt skuldebrev

Ett enkelt skuldebrev regleras av Skuldebrevslagen 26§ och är ställt till en namngiven person. Det är den vanligaste formen när en privatperson lånar ut pengar till en annan privatperson.

Det finns färdiga mallar på nätet som du kan anpassa. Ett exempel är Mall för skuldebrev från Juridiskadokument.se. Med mall eller utan behöver vissa uppgifter finnas med.

Det här ska stå i skuldebrevet

  • Borgenär och gäldenär, alltså långivarens och låntagarens namn och personnummer.
  • Beloppet som lånas ut.
  • Hur och när lånet ska betalas tillbaka. Ett förfallodatum om allt ska betalas på en gång, eller datum för varje delbetalning.
  • Datum då avtalet skrivs under.
  • Båda parternas underskrifter.

Orden borgenär och gäldenär förklaras i vår text om borgenär och gäldenär.

Ränta och andra villkor

Det här är inte krav, men ofta bra att ha med:

  • Ränta. Vill du ta ut ränta måste räntesatsen och hur den räknas stå i avtalet. Står inget om ränta kan du inte kräva ränta i efterhand för tiden fram till förfallodagen.
  • Vad som gäller om betalningen uteblir. Saknas en sådan regel gäller räntelagen, som ger rätt till dröjsmålsränta från förfallodagen.
  • När villkoren kan omförhandlas, till exempel vid arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa.
  • Vittnen. Det är inget krav, men vittnen som skriver under kan stärka bevisningen vid en tvist.
  • Andra villkor, till exempel vad som krävs för att lånet ska betalas ut eller skrivas av.

Lån från föräldrar till barn

När föräldrar lånar ut pengar till sina barn är det extra viktigt med ett skriftligt avtal, eftersom en stor överföring kan tolkas på olika sätt. Många avstår från skuldebrev inom familjen för att det känns som misstro, men det skyddar både barnet och syskonen.

Gåva, förskott på arv eller lån

  • Förskott på arv. Enligt ärvdabalken räknas en gåva från en förälder till ett barn som förskott på arv om inget annat framgår. Andra arvingar kan då få kompensation när arvet ska delas.
  • Gåva. Ska pengarna vara en gåva som inte räknas av från arvet behöver det framgå skriftligt, till exempel i ett gåvobrev.
  • Lån. Ska pengarna betalas tillbaka bör ni skriva ett skuldebrev. Det visar att överföringen varken är en gåva eller ett förskott på arv.

Om föräldern dör

Skulden försvinner inte om föräldern dör. Dödsboet tar över som långivare och har rätt till återbetalningen. Är låntagaren själv arvinge räknas skulden oftast av mot hans eller hennes del av arvet, och det som blir över delas mellan arvingarna.

Ränteintäkt och ränteavdrag

Tar du ut ränta ska både du och låntagaren redovisa den i deklarationen. Lånar du ut utan ränta finns inget att deklarera.

Långivaren deklarerar ränteintäkten

Ränta du får räknas som inkomst av kapital och beskattas med 30 procent, precis som ränta på ett sparkonto. Skillnaden är att banker lämnar uppgifter till Skatteverket genom kontrolluppgift, se Skatteverkets blankett Kontrolluppgift Ränteinkomst. När du lånar ut privat lämnas ingen kontrolluppgift, så du fyller själv i räntan i din deklaration.

Låntagaren och ränteavdraget

Ett lån från en privatperson är ett lån utan säkerhet. Enligt Skatteverket ger ränta på lån utan säkerhet inget ränteavdrag från och med inkomståret 2026. För inkomståret 2025 gav sådan ränta avdrag med hälften. Låntagaren ska ändå fylla i hela ränteutgiften i deklarationen och ange långivarens namn och personnummer under övriga upplysningar. Spara skuldebrevet, eftersom Skatteverket kan begära underlag.

Lagar vid utlåning av pengar till privatpersoner

Om låntagaren inte betalar tillbaka

Betalar låntagaren inte enligt avtalet är det första steget att prata med varandra. Ofta går det att lösa med en längre återbetalningstid eller några månader utan betalning. Går det inte kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

Betalningsföreläggande

Du ansöker via Kronofogdens E-tjänst eller på blankett. I ansökan anger du vem som är skyldig, beloppet och förfallodagen. Kronofogden skickar kravet till låntagaren, som får tid att svara. Därefter kan det gå på tre sätt:

  1. Låntagaren betalar. Då är ärendet klart.
  2. Låntagaren svarar inte eller medger skulden utan att betala. Då kan Kronofogden meddela ett utslag, och du kan begära att Kronofogden driver in skulden, till exempel genom utmätning.
  3. Låntagaren bestrider kravet. Då stannar ärendet hos Kronofogden, men du kan begära att ärendet lämnas över till tingsrätten.

Ett skriftligt skuldebrev gör det betydligt lättare att visa att pengarna var ett lån, både hos Kronofogden och i domstol.

Lämna en kommentar