Historisk styrränta

Tabell

Tabellen visar den historiska styrräntan från och med 1995. Ett snitt har räknats fram för respektive år.

Vad är Riksbankens styrränta?

För att förklara vad Riksbankens styrränta handlar om behöver vi först reda ut vad Riksbanken är och vad denna bank fyller för funktion. Den svenska Riksbanken är helt enkelt Sveriges centralbank och den i särklass viktigaste banken i hela landet. Det är också viktigt att känna till att Riksbanken räknas som en statlig myndighet och i egenskap av detta lyder den direkt under riksdagen och inte regeringen. Läs mer om Riksbanken och styrräntan här.

Riksbanken styr penningpolitiken

Även om Riksbanken får sina uppdrag och uppgifter från riksdagen är Riksbanken en oberoende myndighet som fattar självständiga beslut. Med en 350 år lång historia i bagaget är Riksbankens främsta ansvarsområde den svenska penningpolitiken, och banken ansvarar för att penningvärdet upprätthålls. Sedan 1668 har prisstabilitet på olika sätt varit en del av rikets lag. Det viktigaste verktyget Riksbanken har för att stimulera ekonomisk tillväxt är styrräntan. På detta sätt kan inflationen styras i syfte att hålla den på en stabil och låg nivå.

Rent organisatoriskt utses Riksdagens ledamöter i det som kallas riksbanksfullmäktige som i sin tur är den instans som utser Riksbankens direktion. Denna direktion har det yttersta ansvaret att leda Riksbanken. En av dessa direktionsledamöter utses till riksbankschef och ordförande i direktionen. Direktionen håller regelbundna möten varannan onsdag där prognoser och styrränta diskuteras.

Styrräntan – ett penningpolitiskt verktyg

Styrräntan kallades tidigare för reporänta och den används just för att stabilisera inflationen på olika sätt. Riksbanken gör kontinuerligt olika typer av prognoser om den kommande inflationsutvecklingen och konjunkturläget såväl nationellt som internationellt för att fatta beslut om vilken nivå styrräntan bör ligga på. Enkelt förklarat påverkas den svenska ekonomin på olika sätt av dessa kalkylerade höjningar och sänkningar. Styrräntan är helt enkelt den ränta som bestämmer vilka räntesatser som bankerna kan använda. Detta gäller de pengar som bankerna antingen lånar eller placerar hos Riksbanken. Det påverkar också bankernas dagslåneränta och i sin tur marknadsräntorna på bankkundernas spar- och lånekonton. Räntan kan förklaras som pengapris. Genom att förändra hur mycket pengar kostar kan den ekonomiska aktiviteten ändras på olika sätt för att påverka inflationen.

Konsekvenser av höjd styrränta

När Riksbanken bedömer att den framtida inflationen måste dämpas höjer banken styrräntan. Den mest troliga konsekvensen av detta blir att den allmänna investeringsviljan minskar med dämpad konsumtion och sjunkande börskurser som följd. Detta beror på att bankernas egna utlåningsräntor följer Riksbankens styrränta. På sikt drivs både inflation, konsumtion och prisnivå ner.

Konsekvenser av sänkt styrränta

När bedömningen görs att den framtida inflationen måste höjas sänker Riksbanken styrräntan. Detta bidrar till sjunkande marknadsräntor och en ökad vilja att både investera och konsumera. Såväl belåning som produktion ökar och prisnivån går uppåt.

Styrränta och växelkurs

En höjd styrränta stärker den svenska kronans värde i förhållande till andra valutor. Det får nämligen de svenska tillgångarna att se mer fördelaktiga ut, vilket påverkar viljan att både placera och investera i Sverige. Detta stärker kortsiktigt växelkursen. Det omvända förhållandet med en sänkt styrränta leder istället till motsatsen, dvs att växelkursen försvagas.

Riksbankens viktigaste uppdrag är med andra ord att reglera den svenska penningpolitiken med hjälp av styrräntan för att se till att den svenska valutan håller sig stabil och konkurrenskraftig. Riksbanken är också ansvarig för utgivning av landets mynt och sedlar.