Låna ut pengar till privatpersoner

Om du vill låna ut pengar till privatpersoner bör ett enkelt skuldebrev upprättas. Ett juridiskt dokument som anger villkoren för bägge parter. Dessa villkor kan vara utformade på mycket individuella sätt beroende på den unika lånesituationen. 

Här presenteras allt du behöver veta inför att du lånar ut pengar. Bland annat vilka lagar som reglerar utlåningen, hur skuldebrev upprättas mellan privatpersoner och vad som händer om återbetalning inte sker. 

Avtalslagen reglerar lån mellan privatpersoner

Det finns inte några lagar eller regler som anger hur utlåning mellan privatpersoner får ske. Därmed kan parterna upprätta helt egna villkor anpassade efter deras egna önskemål. 

Det är exempelvis möjligt att i avtalet ange att återbetalning enbart behöver ske om vissa kriterier är uppfyllda. Det kan bland annat vara att personen ska ha ett jobb, vara över en viss ålder osv. 

I första hand regleras alltså utlåningen av det avtal som parterna upprättar tillsammans. Detta avtal regleras i sin tur av Avtalslagen (1915:218) vilken styr hur avtal förväntas följas. Denna lag handlar däremot om avtal generellt och inte specifikt om lån. 

Inte oskäliga villkor

I Avtalslagen anges även att ett villkor i avtalet inte får vara ”oskäligt”. Det kan exempelvis innebära att en låntagare inte kan förväntas betala 500 kronor i ränta per dag för ett lån på enbart 3500 kronor.* 

Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. / 36 § Avtalslagen

*Exemplet kommer från Lawline 01/02/20

Muntligt eller skriftligt avtal?

Vid lån av pengar till privatpersoner är det viktigt att det finns ett avtal som reglerar villkoren kring lånet. Juridiskt kan parterna komma överens muntligt eller skriftligt. Det är däremot mycket svårt att bevisa vad som sagts i efterhand om parterna enbart kommer överens muntligt. Det är alltså betydligt bättre att ett skriftligt avtal upprättas. De två stora fördelarna är:

• Visar vilka villkor som gäller – Skapar tydlighet för bägge parter vad de kommit överens om. 
• Kan användas som juridiskt bevis – Om återbetalning inte sker och tvisten går till domstol behöver det finnas bevis på att utlåning skett.. 

Det finns alltså stora fördelar att ha ett skriftligt avtal mellan parterna. Detta oavsett om du lånar ut pengar inom familjen eller till andra privatpersoner i din omgivning. Avtalet kallas för skuldebrev vilket beskrivs nedan. 

Upprätta skuldebrev

(Skuldebrev – Så skriver du ett tryggt låneavtal – Juristen Förklarar)

Ett skuldebrev är ett skriftligt upprättat låneavtal mellan låntagare och långivare. Det regleras av Skuldebrevslagen och kan vara utformade som löpande skuldebrev eller enkelt skuldebrev.

Löpande skuldebrev 

Regleras av Skuldebrevslagen 11§  och är ett skuldebrev som enkelt överlåtas vilket innebär att en ny person får juridisk rätt att kräva in skulden. Detta är vanligt hos banker och kreditinstitut som därmed kan sälja vidare skulden till andra aktörer. 

Enkelt skuldebrev 

Regleras av Skuldebrevslagen 26§ och är utställt till en specifik person. Det är inte tänkt att kunna överlåtas till någon annan och är det absolut vanligaste skuldebrevet när privatpersoner lånar ut pengar till andra privatpersoner.   

Ladda hem mall på skuldebrev

Vill du låna ut pengar till privatpersoner är det alltså ett enkelt skuldebrev som bör upprättas. Det finns ett flertal mallar att använda online vilka även delvis kan anpassas till den specifika situationen. 

Exempel – Mall för skuldebrev från Juridiskadokument.se

Oavsett om du väljer att ladda hem en mall eller skriva helt enkelt skuldebrev behöver viss information vara med för att avtalet ska kunna följas. 

Vad måste vara med i ett skuldebrev?  

• Borgenär & Gäldenär – Långivare och låntagarens namn och personnummer. 
• Summa – Beloppet som lånas ut. 
• Återbetalning – När och hur återbetalning ska ske. Ska hela beloppet återbetalas på samma gång upprättas ett enda förfallodatum. Ska däremot beloppet återbetalas vid flera tillfällen, exempelvis månadsvis, anges förfallodatum för varje betalningstillfälle. 
• Underskrift – Bägge parter ska skriva under avtalet. 
• Datum – Datum då avtalet skrevs under av parterna. 

De ovan nämnda punkterna behöver alltid vara med i ett skuldebrev. Det är däremot även vanligt att en, eller fler, av punkterna nedan också finns med. Detta för att anpassa villkoren utifrån den unika situationen. 

Ränta och andra villkor

• Ränta – Räntesats samt hur räntan beräknas måste anges. Ränta får enbart tas ut om det framgår i villkoren. Detta är alltså inget som kan krävas i efterhand. 
• Om inte återbetalning sker – Anger förfarandet om personen inte återbetalar enligt avtal. Detta måste däremot inte vara med och i så fall gäller gällande lagar, exempelvis räntelagen och avtalslagen. 
• Villkor för omförhandling – Villkor som anger vid vilka tillfällen som villkoren kan omförhandlas och därmed ändras. Det kan exempelvis framgå att det kan ske vid skilsmässa, arbetslöshet, långtidssjukskrivning eller andra tillfällen då inkomsten minst minskat med 15%. Det vanligaste är att dessa villkor utgår från låntagarens ekonomiska situation men det kan även regleras av andra faktorer. 
• Vittnen – Det finns inte juridiskt krav på att vittnen ska bevittna när skuldebrevet skapas. Däremot ger detta ett ytterligare juridiskt skydd. Det finns därmed flera personer, utöver de som avtalet gäller, som kan vara vittnen om tvisten skulle gå till domstol. 
• Övriga villkor – Övriga villkor kan exempelvis vara villkor som måste uppfyllas av parterna för att lånet ska utbetalas, återbetalas eller avskrivas.  

Föräldrar lånar ut pengar till sina barn

När föräldrar lånar ut pengar till sina barn kan det uppstå flera juridiska situationer som inte kan uppstå när lån av pengar sker till andra privatpersoner.  

Gåva, förskott på arv eller lån?

Det är extra viktigt att ett skriftligt skuldebrev upprättas vid utlåning till personer inom den egna familjen. Samtidigt är det vid dessa tillfällen som många väljer bort skriftliga avtal då det kan upplevas som att man inte litar på varandra. Orsaken till att det är extra viktigt är att stora transaktioner mellan exempelvis förälder och barn kan tolkas på olika sätt. 

• Förskott på arv

Om föräldrar gör transaktioner, till sina barn, på större belopp klassas dessa i regel som förskott på arv. Om inget annat anges, helst skriftligt, är det alltså detta som gäller juridiskt. Därmed kan andra arvtagare kräva få större del av arvet när föräldern avlider. 

• Gåva

Vill en förälder ge ett större belopp till sitt barn, och detta inte ska räknas som förtida arv, behöver ett gåvobrev upprättas. Ett dokument som bland annat anger summa, transaktionsdatum och att det inte är del av arv. 

• Lån

Vill en förälder låna ut pengar till sitt barn bör ett skuldebrev upprättas. Därmed finns det juridiska bevis på att transaktionen inte ska klassas som förskott på arv eller gåva. 

Om föräldern dör

Om en förälder dör tar dödsboet över som långivare. Det är därmed till dödsboet som återbetalning ska ske. Är däremot barnet arvinge, och därmed kommer ta del av arvet, är det vanligaste att skulden först räknas bort från arvet varpå resterande belopp delas upp på samtliga arvingar. Skulden skrivs alltså aldrig av vid dödsfall men kan regleras automatiskt om dödsboet har tillgångar som arvingarna får ta del av. 

Ränteintäkt och ränteavdrag

Både du som lånar ut pengar till privatpersoner och den som lånar pengar behöver lyfta upp detta i inkomstdeklarationen. Det gäller däremot enbart om ränta har betalats utöver återbetalning av beloppet. Har någon ränta inte betalats behöver det alltså inte nämnas i deklarationen. 

Inkomst av kapital – Långivare

Ränteintäkter klassas som ”inkomst av kapital” och deklareras via blankett KU 20 ”Kontrolluppgift Ränteinkomst”.  Intäkten beskattas med 30% i likhet med övriga ränteinkomster. Skillnaden är att om utlåning sker till banker och kreditinstitut (exempelvis sparkonton) skickar dessa in alla underlag till Skatteverket. Lånar du ut pengar till privatpersoner behöver du själv ange denna information.  

Ränteavdrag – Låntagare

I likhet med övriga lån och krediter har låntagaren möjlighet att göra avdrag för räntekostnaden via ränteavdraget. Samtliga lån som tecknas hos en bank eller ett finansiellt institut kommer automatiskt att registreras hos Skatteverket varpå ränteavdraget automatiskt räknas ut. Vid lån från privatpersoner behöver däremot detta manuellt anges.

Begäran om ränteavdrag sker vid punkt 8.1 i inkomstdeklarationen. Kom ihåg att spara underlag som bevisar lånet då Skatteverket kan kräva dokumentation som styrker manuella avdrag.  

Lagar vid utlåning av pengar till privatpersoner

• Avtalslagen (1915:218) – Lag som reglerar avtal som upprättas i Sverige. Detta oavsett om det sker mellan privatpersoner eller företag. Det är en så kallad ”Default-lag” vilket innebär att den gäller om det inte finns mer specifik lagstiftning utifrån den unika situationen.  
• Skuldebrevslagen (1936:81) – Lag som anger hur skuldebrev upprättas, olika typer av skuldebrev och exempelvis hur förfallotid ska tolkas.  
• Räntelagen – Lag som bland annat reglerar betalningsvillkor och ränta förutsatt att inte annat är avtalat. 
• Ärvdabalk (1958:637) – Lagen anger bland annat arvsrätt och vad som kan räknas som förtida arv. Denna lag tillämpas exempelvis om en förälder lånar ut pengar till ett barn och sedan avlider.  

Vad händer om personen inte betalar tillbaka?

Om återbetalning inte sker enligt överenskommet avtal kan den som lånat ut pengar ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det kan däremot bli en lång och utdragen process så det bästa är att ta kontakt och försöka hitta en anpassad lösning. Kanske räcker det med en längre amorteringstid eller betalningsfria månader?

Betalningsföreläggande 

Ansökan om betalningsföreläggande sker enklast via Kronofogdens E-tjänst men det är även möjligt att ladda hem en blankett via hemsidan och skicka in. 

I ansökan anges bland annat låntagare, långivare, kvarvarande skuld och förfallodag. Kronofogden kommer sedan att sammanställa detta och skickar det till den person som inte betalat sin skuld. Denna person måste först svara till Kronofogden att kravet har mottagits. Nästa steg är att svara på hur personen ser på skulden.

1. Godkänner och betalar hela – Personen håller med om skulden och betalar in kvarvarande skuld. 
2. Godkänner men kan inte betala – Kravet fastställs varpå du som långivare får ett beslut om detta. Därmed har du juridisk rätt att kräva in beloppet. Du kan nu välja mellan att själv komma överens med låntagaren eller be Kronofogden att driva in skulden, exempelvis via utmätning. 

Personen bestrider – Kronofogden kommer att meddela dig att låntagaren bestrider skulden och anser att den är felaktig. I detta fall kan inte Kronofogden hjälpa till mer och du är tvungen att dra ärendet till civil domstol.