KALP-kalkyl

Foto av författare

En KALP-kalkyl (Kvar Att Leva På-kalkyl) är en ekonomisk beräkning som banker och kreditinstitut använder för att bedöma en persons betalningsförmåga vid lån. Kalkylen visar hur mycket en låntagare har kvar att leva på efter att alla fasta utgifter är betalda, inklusive boendekostnader, lånekostnader och nödvändiga levnadskostnader.

Hur fungerar en KALP-kalkyl?

KALP-kalkylen räknas ut genom att ta inkomster minus fasta kostnader och schablonbelopp för övriga utgifter. Bankerna använder ofta en schablon för levnadskostnader baserad på Konsumentverkets riktlinjer.

  • Skyddar låntagaren: Banken säkerställer att låntagaren inte tar på sig för höga skulder.
  • Bedömning av lån: KALP används för att fastställa om lånet är hållbart långsiktigt.
  • Räntebuffert: Bankerna räknar ofta med en kalkylränta (högre än dagens ränteläge) för att se om kunden klarar framtida räntehöjningar.

Kalkylen inkluderar:

1. Inkomster

  • Lön efter skatt
  • Eventuella bidrag (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag)
  • Pension
  • Andra inkomster (exempelvis sidoinkomster eller hyresintäkter)

2. Utgifter

  • Boendekostnader (låneränta, amortering, avgift/hyra, driftkostnader)
  • Eventuella andra lån och krediter
  • Levnadskostnader (mat, kläder, transporter, försäkringar)
  • Buffert för oförutsedda utgifter

Efter att samtliga utgifter dragits från inkomsterna får man fram beloppet som återstår att leva på. Om detta belopp är för lågt kan banken neka låneansökan.

Exempel på en KALP-kalkyl

Anta att en person har en nettoinkomst på 30 000 kr/månad och har följande fasta utgifter:

  • Boendekostnader: 12 000 kr
  • Övriga lån och krediter: 3 000 kr
  • Levnadskostnader (schablon): 10 000 kr

Då blir kvar att leva på: 30 000 – (12 000 + 3 000 + 10 000) = 5 000 kr.

Om banken har en miniminivå på exempelvis 4 000 kr, så klarar personen kalkylen. Om beloppet är lägre kan banken kräva en mindre lånesumma eller högre inkomst.

Hur kan man påverka sina förutsättningar att godkännas?

  • Öka inkomsten: Genom exempelvis extrajobb eller att förhandla om högre lön.
  • Minska utgifterna: Genom att sänka boendekostnader eller amortera bort smålån.
  • Välja längre lånetid: Längre amorteringstid kan sänka månadskostnaden.
Foto av författare

Innehållsansvarig - Andreas Hogmalm

Ansvarig för redaktionellt innehåll på kreditochfinans.se sedan 2023. Andreas är specialiserad på snabblån, bolån och privatlån och har skrivit om lån sedan 2017 på olika sajter inriktade mot finans. Hans opartiska tillvägagångssätt ger läsarna insikter och klarhet när de utforskar olika lånealternativ.

Lämna en kommentar