I sociala medier svämmar det över av ekonomitips. TikTok-trenden “Spartiktok” – eller “FinTok” som den också kallas – har på senare tid uppmärksammats av både experter och konsumentmyndigheter. Tanken är enkel: Influencers, eller självutnämnda ekonomigurus, delar korta videor där de ger spartips, budgetknep och ibland mer riskfyllda råd om investeringar, lån och krediter.
Ett exempel är när en influencer först visar hur man sparar pengar genom att göra storkok och matlådor för att i nästa ögonblick tipsa om att “utnyttja möjligheterna” med ett större lån för att kanske investera i aktier, renovera hemmet eller starta företag. Detta är en helt ny typ av marknadsföring som inte alltid ser ut som reklam. Ibland presenteras det snarare som “vänskapliga” råd, vilket kan göra det svårt för tittare att skilja på professionell rådgivning, personlig erfarenhet och betald marknadsföring. Särskilt investeringar i kryptovalutor bör man vara vaksam över, menar experter; många är i grunden bluffar utan möjlighet till avkastning.
“Nuförtiden kommer det varje dag tiotals, eller kanske till och med hundratals, nya kryptovalutor. Många av dem är bara totala scams, det finns absolut ingenting bakom dem”, säger ekonomijournalisten Gunnar Harrius i en intervju med SVT. Att följa FinTok-råd är som att lyssna på någon som säger “köp 1000 trisslotter och vinn på alla” – det vill säga: omöjligt.
Oavsett om det handlar om kryptovalutor, aktier eller privatlån så menar många kritiker att ungas mottaglighet för snabba, enkla lösningar på komplexa ekonomiska problem matas av FinTok-vågen. Det måste framgå tydligare att det är frågan om marknadsföring.
För hur ofta står det egentligen “annons” i hörnet när modeprofiler sitter och agerar ekonomiska rådgivare? I vissa fall är det tydligt, i andra märks det knappt. Detta är något som Konsumentverket har uppmärksammat i samband med bristande reklamidentifiering för krediter. Myndigheten har riktlinjer för hur lån och krediter får marknadsföras, men i de snabbrörliga sociala kanalerna är det en ständig katt-och-råtta-lek att se till att dessa följs.
Det säger sig självt, kan man tycka, att en influencer med bakgrund inom exempelvis mode eller underhållning inte nödvändigtvis är bäst lämpad att ge finansiella råd. Inom psykologin kallas detta för status spillover effect – när en persons status inom ett område “spiller över” på ett annat, vilket får följare att överskatta influencerns kunskap och trovärdighet även i ämnen som ligger utanför deras egentliga expertis.
Samtidigt ska man komma ihåg att privatlån, aktieinvestering och finansiell risk i sig inte är något negativt per definition. Det finns situationer där det är fullt rimligt att ta ett privatlån, till exempel för att täcka oförutsedda utgifter, slå ihop dyrare krediter eller genomföra en viktig investering i hemmet. Inte heller är det fel att investera sparpengar i ett bolag som du tror på.
Problemet uppstår snarare när beslutet känns påskyndat av ett kort videoklipp som lovar snabba vinster eller förenklade lösningar. Om låntagare däremot tar sig tid att jämföra räntor, undersöka olika långivare och fundera över sin återbetalningsförmåga, kan ett privatlån vara både en hanterbar och praktisk lösning för att komma vidare i livet, förutsatt att man har en långsiktig plan för återbetalningen. Om en aktie plötsligt lyfts fram som en “garanterad raket” eller “missa inte den här chansen”, gäller det att fråga sig om rådet faktiskt kommer från en påläst expert eller bara någon som rider på en trend – extra viktigt när det handlar om att låna pengar för att investera.
